Darren Chapmans -49 Buick

Att bygga om en bil radikalt för att framhäva en redan vacker originaldesign är en konst. Exempel på när kapmaskinens framfart gått för långt är ingen ovanlig syn. Men ibland händer det. När man står där och beundrar objektet samtidigt som man vid en första anblick inte kan peka på vad det är som skapar harmonin i bygget. 

En beskrivning som jag personligen tycker passar utomordentligt bra in på Darren Chapmans -49 Buick. En bil som kan rulla in på vilken träff som helst och får mungipor att dras lodrätt uppåt. Självklart är det en custom, även om en del har synpunkter på att många av de klassiska knepen i genren saknas. Visst, listerna sitter där, dörrhandagen likaså samt att lycktorna inte frenchats. Men helheten är oslagbar. Något som även hängivna originalentusiaster håller med om(i alla fall innan de upptäckt vad som egentligen är gjort…).

Det är en krispig höstdag som vi beger oss till Karlstad för att träffa Darren och för första gången se bilen i verkligheten.

- Jag hade en hot rod tidigare, men den blev för liten när hela familjen skulle få plats, berättar Darren.

Och där har vi anledningen till varför jag står på Ola Thorslunds garageuppfart i Skattkärr och suktar på den blanksvarta Buicken. En kompis till Darren som har ett stort spel med i leken för att bilen ser ut som den gör idag. Mer om det senare.

Darren berättar att han la ut rodden för försäljning, eller eventuellt byte mot en sen 40 tidig 50-talare. Något som han hade haft i åtanke en längre tid.

- Ganska snart ringde det en man från Sundsvall som hade en bil som passade mig, nämligen denna, berättar han.

Bilder skickades fram och tillbaka och suget att bli Buickägare steg för varje dag, varpå tid och plats bokades för ett möte ungefär mitt emellan de båda orterna följande söndagsmorgon.

Ola som skulle följa med som smakråd och assisten hade dock dubbelbokat sina uppdrag. Något som Darren blev varse när han skulle hämta upp honom klockan 06.00 följande morgon…

- Va, ehhhöhhh var det idag vi skulle åka, brister Ola ut efter att ha gnuggat sig i ögonen och kommit på att det inte var speciellt smart att vara den som stängde baren på festen ett par timmar tidigare…

Väl framme på mötesplatsen uppfyllde i alla fall bilen sina förväntningar och den enda meningen smakrådet/assistenten Ola fick fram var: -Byt nu så vi kan åka hem någon gång. 

Tio minuter senare gled de ljudlöst därifrån med behaglig värme och musik i kupén.

- Den gick så tyst och mjukt att jag vid första rödljuset trodde bilen stannat och Ola märkte ingenting alls då han för länge sedan somnat, berätta Darren.

Bilen som Darren köpt var en orörd fin originalbil, förutom att den tidigare uppdaterats med luftfjädring, modernare Buickbakaxel samt med en th350 låda. En kombination som gjorde första sommarens resor behagliga.

När det så var dags att köra in bilen i garaget för säsongen hade Darren planen klar. Den skulle inte komma ut förrän den är choppad!

- Ola och jag hade planen klar för vad som skulle göras och Ola hade läst på hur ingreppet skulle utföras, berättar Darren.

Bilen plockades isär och kördes över till Olas Garage och redan första kvällen var taket, bakrutan och bakluckan avsågat.

- Vid den tidpunkten blev jag faktiskt lite orolig över vad vi hade ställt till med, men Ola var lugn och sa att det skulle ordna sig.

Nästa morgon kom han till garaget med en gammal Fyndbörstidning som han hade läst på muggen kvällen innan, och i den var det ett reportage om en fin orörd lågmilad -49 Buick… Just det, gissa vilken bil artikeln handlade om.

Choppningen

Vi hade märkt upp en remsa på 2,5 tum, men efter alla justeringar vet vi inte med säkerhet hur mycket det blev i slutändan, berättar Darren.

Bakrutan och hatthyllan kapades ur i ett stycke och vinklades in så flytet med taket och bakluckan blev perfekt.

- Ola slutförde arbetet med taket och bakluckan där bakluckan var det som tog längs tid att få ordning på då den fick kapas upp i åtta delar.

Som vi nämnde tidigare så har det mesta på bilen för övrigt lämnats orört, förutom ett par emblem som tagits bort.

- Tanken från början var hela tiden att det inte riktigt skulle märkas vad som är ombyggt och vad som är original, ler Darren.

Efter att det omfattande plåtarbetet var genomfört lackerades bilen i delar hos Anders Lackcenter i en solid svart kulör med ”lagom” mycket klarlack. Sen var det bara att sätta ihop den igen.

- Jag fick beställa en framruta från Finland via firman Veterania efter att jag gjort mallar som jag skickade dit och efter sex veckors väntan dök de upp till belåtenhet, berättar han.

Under tiden jobbade Darren med saker som elsystem (med tygkabel), kromlister samt alla gummidetaljer. Dessutom gick han igenom alla mätare så allt fungerade som det skulle. Airride-systemet gömdes bakom ryggstödet och under bilen så att inga misstankar om ombyggnationer kunde skönjas…

När det var dags för att uppdatera de inre mjukdelarna fick Monicas Inredningar i Åmotsfors uppdraget, något som efter många timmar svettande blev till stor belåtenhet. 

Jag vill sällan stoppa in byggen i olika fack, men fanns det en genre som hette ”Custom-sleeper” skulle nog Darrens Buick hamna i den kategorin. 

Avslutningsvis ställer jag den obligatoriska frågan om framtidsplaner varpå Darren skruvar på sig lite grann och berättar att planer finns på att modifiera bakljusens placeringar en aning.

Efter att ha träffat honom under en dag är jag ganska säker på att väldigt få kommer att se den eventuella modifieringen. Det är ju det som är poängen har jag förstått.