Corvette - USA:s enda sportbil - eller?

Kalla Chevrolet Corvette från åren 1953 till 1962, det vill säga första generationen, för ett av världens vackraste fordon och du kommer undan med det. Kanske till och med får några ryggdunkningar och ett par gillande, glada miner. Kalla Corvetten för sportbil, i synnerhet de första åren, och en del smil övergår i hånleenden.

De tidiga åren

Visst. Utseendet är sportigt där på 50-talet när Corvetten föds. Karossens linjespel andas fart, fläkt och flärd. Men under det första årtiondet är nog Corvette mest av allt att betrakta som en form av GT-vagn. En grand tourer gjord för högre hastigheter och långresor genom att kombinera prestanda med lyx.

Visste Chevrolet vilket ben de egentligen skulle stå på när de tog fram Corvetten? Var köparna som målgrupp väldefinierad? Svaret är nog nej om du frågar oss. Nej är också det bästa svaret eftersom Chevrolet aldrig målat in sig i ett specifikt hörn och därmed kunnat göra lite som de vill med sin bil, något de också gjort. Som det senaste draget: Mittmonterad motor - en av sportbilarnas mest utmärkande drag.

Men låt oss stanna i 1950-talet lite till. Givet C1:ans (*) minimala möjligheter att anpassa förarstolen och det faktum att ratten mest av allt ser ut att vara hämtad från en buss om vi beskriver dess storlek så... Nja.

427: Den våta drömmen

Det finns sportbilar och det finns sportiga bilar. Inte blir det bättre av att de första årgångarna är utrustade med raksexor, trumbromsar runt om och total avsaknad av individuell fjädring bak i och med den stela bakaxeln.

På uppsidan finns så klart karossen i glasfiberarmerad plast, förhållandevis lätt för sin tid. Ett material som gör det enklare och billigare att ge bilmodellen dess kurviga, sportiga linjer. 1957 års Corvette med direktinsprutning i stället för förgasare ovanpå V8:an, ett dyrt tillval ska tilläggas, ger imponerande 290 hästkrafter. En milstolpe i Corvettens historia. Det är emellertid med generation två som släpps 1963 som Corvette på allvar tar upp kampen med andra sportbilar. Detta genom att förpassa den stela bakaxeln till andra GM-bilar och i stället använda en delad bakaxel och därmed individuell fjädring. Ett lyft för väghållningen så klart.

Att C2:ans viktfördelning också är bättre än C1:an - över femtio procent på bakaxeln - gör bilen bättre på kurvtagning. I alla fall för de som inte bestämmer sig för att släppa ut all effekt på en gång. Särskilt höjdaråret 1967 då ett fåtal beställer den våta drömmen: En Corvette med 427 kubiktum stor V8:a (L88:an). Effekt så det räcker även med 2021 års mått mätt.

USA:s resa mot en egen sportbil

Därefter plockar det på. Åren 1968 till 1972 (C3:ans födelse och frammarsch) bjuder på kubikmonster efter kubikmonster, och gott om hästkrafter som ett resultat av detta. Det är nog här det bevingade uttrycket "There's no replacement for displacement" myntas. Det är också här Corvetten blir riktigt rolig i banracingsammanhang givet att man modifierar chassit lite med helsvetsad ram för bättre vridstyvhet. Ja, enligt uppgift så har Corvetterna till exempel 11,75 tum stora skivor runt om med fyrkolvsok original de här åren. Faktum är att bromsarna är mer bastanta generation C3 än C4. Full järnmotor med halv tank samt normalvuxen förare och viktfördelningen landar nära nog 50/50 från år 1968. Just det. Trans Am-racingen föds 1966. Givet det så är det så klart dags för USA att faktiskt kunna ha några egna potenta bilar i sammanhanget.

Så rullar det på. Corvette C4, C5, C6, C7 och slutligen... C8. Corvette-finsmakarna brukar hylla bilarna fram till 1972 men varje generation har sin egen karaktär. Något eget att bjuda på. C4:ans numera ikoniska åttiotalsdesign, väldigt aerodynamisk jämförd med tidigare generationer. C5:ans bantning om 45 kilo i jämförelse med C4:an. C6:an peakar i och med 2006 års Chevrolet Corvette Z06. Med den 7 liter stora V8:an (LS7) kommer 505 hästkrafter och 637 newtonmeter i vridmoment. Z06:an är för övrigt väldigt mycket mer än en standard C6:a... C7:an då? Mer av allt. Så klart. Bara det att chassit enligt uppgift från Chevrolet är 60 procent styvare än de värsta modellerna av C6:an säger väl en del. Corvetten börjar hitta formen på allvar.

Men 2020 händer det som i sportbilsvärlden är något av en helig graal. Jo, vi har redan nämnt det. Pontiac gör iofs detta redan på 1980-talet. I Fieron mellan 1984 till 1988 placerar GM-företaget motorn i mitten av bilen. Fieron drabbas dock av en hel del tekniska problem och försäljningssiffrorna dalar snabbt. Inte heller får bilen någon V8:a. Att Corvetten så får sin motor mittmonterad är det oss veterligen ingen som klagat på. Det som alltid varit en av Corvettens absoluta huvudpoänger, prestanda kontra prislapp, talar så klart sitt tydliga språk. C8:ans officiella tid på Nürburgrings nordslinga är 7 minuter, 29 sekunder. Nästan minuten långsammare än nuvarande banrekord. Men så kostar Corvetten runt hälften så mycket pengar i jämförelse med konkurrenterna också.

"Corvette - USA:s resa mot en egen sportbil" är nog vår rubrik här när vi tänker efter. Och nu har bilen gått i mål.

* = Corvettes generationer kallas i folkmun för C1, C2 och så vidare upp till C8 som började tillverkas 2020 och är den senaste bilplattformen och designen.