Historien om två bilar som är allt och mer därtill - Ranchero och El Camino

Ta en högpresterande muskelbil med många hundratalet hästkrafter, kapa av en del av karossen och ersätt det med ett flak. Där har du fordonet som i USA kallas coupé utility. Det här är historien om Ford Ranchero och Chevrolet El Camino, två udda fåglar i den amerikanska bilfaunan.

Lyx, prestanda eller bägge? 

Få brukar kalla Rancheron och El Caminon för pickuper. Ingen tycker väl heller att de kvalar in som traditionella muskelbilar, trots att ganska många av dem från mitten av 1960-talet och tio år framåt hade duktigt med effekt i sina V8:or. Så vad är de? Först är det på sin plats att skilja mellan en pickup och det som amerikanerna kallar coupé utility/utility coupé. Det kan framstå som självklarheter när du läser det, men likväl: Pickupen är tvådelad, där hytt och flak är separata delar. Chassit bygger på enkel teknik. En coupé utility har en hel kaross med flaket är integrererat, och ligger på ett chassi från en personbil. Ett något mindre fordon med andra ord, inte minst höjdmässigt. Med en jämnare viktfördelning över fram- och bakaxel än en traditionell pickup.

Om vi sedan fortsätter beskrivandet kan vi kalla Rancheron och El Caminon för hybridbilar, kanske en av de första. Före mitten av 1950-talet köpte amerikanen endera en pickup eller en vanlig bil, eller både och. Den vanliga bilen var endera lyx- och/eller prestandaorienterad på något sätt, eller ett mer ekonomiskt alternativ. Bilvärlden var ett eller noll. När Rancheron kommer 1957 vänds allt på ände. Den ser ut som en vanlig bil i grillen, och som en pickup bakifrån. Att Rancheron kan beställas med Fords 352 kubiktum stora V8:a som snart når effekter över 300 hästkrafter gör bilen till en mindre raket med flak. Hybriden är född. En bil med två identiteter. Detta gäller så klart även El Caminom som anländer två år senare, 1959, som GM:s svar på Fords satsning. Men varför skapas de? Jo, för att tillgodose den marknad som vill ha en bil som både kunde köras till järnaffären och kyrkan utan att föraren känner sig eljest. Marknaden som vill ha en mer mångsidig bil som kan uppfylla flera behov samtidigt, detta till ett överkomligt pris. Vi gillar det faktum att Ranchero genom åren varierat duktigt i storlek. Den är under sin levnadstid både kompakt, intermediate och fullsize, med längder från 4,8 meter till de sista årens tilltagna 5,6 meter. Coolaste Ranceron? En smaksak, så klart.

Uddaåret 1967 då Rancheron baseras på Fairlanen är trevlig. Så är också motorvalet 390 kubiktum stor V8 och fyrpetad manuell låda för den som så önskar. Åren 1970 till 1971 är också maxade, då Rancheron nu lyder under Torino-flaggan med allt var det innebar av 429 Cobra Jet-V8:or med mycket mos och hål i huven för shaker hood scoops. Coolaste El Caminon då? Gillar man en flakbil med effekt så är väl valet självklart. 1970 Chevrolet El Camino SS med 454:a. Givetvis med den tämligen sällsynta LS-6:an som spottade ur sig runt 450 hästkrafter. Samtidigt är även första årgången fantastiskt frän.

Givet att flaket har fenorna från kupén och kombin. Att El Caminons c-stolpe lutar allt mer under 70-talet gör också att de senare årsmodellerna under detta årtionde får ett allt bättre flyt i linjerna och nästan börjar likna en helt vanlig kupé i profil.

Försäljningssiffrorna?

Var Ranchero och El Camino några succéer rent ekonomisk? Allt är relativt, så klart. Helt klart är att de båda bilkoncernerna hade draghjälp av varandra. Under 22 år som Rancheron var i produktion såldes drygt 508 000 exemplar. Detta enligt det amerikanska försäkringbolaget Hagerty. Det ska jämföras med till exempel Chevrolets fullsizebil Impala som i alla modellklasser (som Bel Air, Biscayne etc) kunde sälja närmare en miljon bilar per år under mitten av 1960-talet. Enligt Hagerty var guldåren för Rancheron 1972 och 1973, med cirka 40 000 sålda bilar per år. Den mest sälsynta årsmodellen är 1958 med endast 9 950 tillverkade bilar. Hade inte GM släpps El Caminon året efter, och därmed dragit strålkastarljuset till coupé utilityn som fordonskoncept, är det fullt möjligt att Ford låtit yxan gå och Rancheron lagts i malpåse tämligen omgående.

För El Caminons del så säljer denna bil ungefär dubbelt så många exemplar, och landar på dryga miljonen. Men då ska man ha i åtanke att Chevrolet coupe utility är i produktion under 27 år, att jämföra med Rancherons 22 år. De delar dock guldår, 1972 respektive 1972. Här säljer El Caminon i 63 620 respektive 71 753 exemplar. I försäljningssiffrorna ingår dock även systerbilen GMC Sprint.

The bottom line? Vi tycker att alla som kan någon gång borde äga en Ranchero eller en El Camino. En mer praktisk OCH rolig bil är svårfunnen. Det är nog inte heller någon slump att svensken genom åren importerat en ohemul mängd coupe utilitys. Kolla närmaste begagnatmarknad om du tvivlar. Det finns alltid minst en prestandamässig flakbil till salu där!