Ränderna går aldrig ur - Henriks Fastback -68

När Henrik köpte sin Fastback -68 visste har redan vad han ville åstadkomma. En bil som såg bättre ut än Eleanor. En bil som skulle ruska liv i alla känslor hos den värsta av alla drömmare.

När Henrik Nilson var liten bläddrade han ofta i sin pappas bilbroschyrer. Eftersom pappa alltid hade drömt om bilar som plånboken inte tillät. 

– Pappa har alltid varit en drömmare. Han kunde åka runt till handlarna eller på mässorna och samla på bilbroschyrer, säger Henrik. 

Men även om bilintresset smittade av sig, så var det ändå mer en krydda i livet och inte ett självändamål. Henrik växte aldrig upp i något garage, lärde sig aldrig skruva av pappa eller skaffade aldrig den där Epa-traktorn eller Amazonen som tonåring. Istället för fordonsteknisk linje gick han Humanistisk 3-åriig linje i gymnasiet och sedan var bollen upplagd för den kommande karriären inom området grafisk design och arkitektur.

Det är ju så med det här som med det mesta. Man kan lära sig om man verkligen vill. Jag bytte till exempel bladfjädrar på min bil med hjälp av ett klipp på Youtube, säger Henrik som har lärt sig att vara metodisk under renoveringen av sina bilar.

1995, när Henrik var 27, köpte han nämligen sin första Mustang. En Coupé från 1966.  Samtidigt gick han med i Mustang-klubben och lärde sig snart att den generella inställningen där var att om det inte var 100% original så var det bara skit.

– Allt var liksom lite heligt. Det skulle vara rätt slangklämmor och färgmarkeringar. Och om något var lite slarvigt gjort så skulle det även renoveras i samma slarviga stil för att kunna räknas som original, säger Henrik med ett snett leende.

Det var 1964-66an som var den ballaste Mussen, tyckte Henrik. Men tiden gick och sakta började han ändra uppfattning. Sen vid sekelskiftet kom en remake på filmen Gone in 60 Seconds (från 1974). I den nya filmversionen har en Mustang Fastback -67 (ombyggd för att se ut som en Shelby GT500) med kodnamnet Eleanor en av huvudrollerna. 

– Jag hade redan sett och blivit starkt påverkad av den gröna -67an i Bullit, men efter den här filmen tog det skruv på riktigt!

Efter filmen började det bli svårt att få tag på en Fastback 1967-68, men sex år efter att filmen haft biopremiär hittade Henrik slutligen en fin ”driver”. Alltså en nyckelklar bil i Florida. En vit originalare med navkapslar. Efter att han fått se över 200 bilder på bilen och var övertygad om att den var juste och fräsch i plåten så slog han till och lät frakta den till Sverige.

– Jag lät montera en uppsättning 17” Edelbrock 454-fälgar. De ser ut ungefär som Halibrand, med en falsk knock off-spinner i mitten. Original har den 14”-fälgar, så det blir en klart stöddigare uppsyn. Men det är en hel del gummi kvar och man slipper att få däcken att se ut som tejpbitar.

Hemma i Järfälla satt Henrik och ritade teckningar på hur han ville att resultatet skulle se ut. Till saken bör man veta att Henrik är en metodisk man. När familjen skulle flytta var ett av huvudkriterierna att det skulle ha ett dubbelgarage. Att det sedan fick en dörr från vardagsrummet in till garaget var extra bonus helt enkelt. Nu kan han resa sig upp ur vardagsrumsfåtöljen och ta några steg fram till garagedörren. Sen sätta sig ner och börja skruva på bilen istället för på fjärrkontrollen.

– Jag ville inte bygga en ny Eleanor. Det är det redan så många som har gjort. Jag ville bygga en bil från mina egna idéer, säger Henrik.

Men visst gillade han detaljerna. Som den huv som sitter på en Shelby GT500.  Så Henrik beställde en Shelby-huv och började bestämma vilka övriga ändringar som skulle utföras. Att bilen skulle få en lägre linje, sidomarkeringsljusen skulle bort och inredningen skulle bli ljusare. Främre och bakre grusplåtar förlängdes några centimeter för att ge bilen en jämnare profil i underkant. Plåten under den kromade främre stötfångaren skars upp både för att skapa ett nytt intag och för att sänka in nummerplåten. Grillen gjordes om och ett par hemliga foglights monterades bakom gallret.

Eftersom Henriks svärfar var billackerare, men snart skulle sluta jobba, så började han, mot normal praxis, med lacken. Men att sitta och bläddra i färgkartor lät inte som ett särskilt hållbart alternativ. När man tittar på en pytteliten bild av en lack så får man aldrig uppfattning om hur den ser ut i verkligheten. Så vår nyblivne Fastback-ägare åkte till Ikeas parkering och kollade på alla bilar som var där. 

– Till slut fastnade jag för en gråmetallic Audi-färg samt två rejäla ränder i vit pearl. Och med fett med klarlack ovanpå blev det riktigt grymt. Men ränderna på sidorna är däremot tejpade, säger Henrik.

Resten har varit vardagspyssel under sena kvällar. Alla gummilister, ventilationsrutor, sidorutor, framruta och allt krom och all klädsel byttes ut.

Det visade sig att TMI, som gör klädsel till massor av bilar, även kunde tillverka i en färg som jag bestämde. Och inte var det dyrt heller, menar Henrik.

Sen tillverkade Henrik egna mätartavlor, lackade om underdelen av instrumentpanelen och bytte den klumpiga originalratten mot en smäckrare träratt. 

Under huven sitter standard 289-motor med headders och ett rostfritt 2,5-tums avgassystem. Och även om det bullrar en hel del mer än original så har Henrik reducerat ljudet med extra mycket ljudisolerande material i dörrsidor och under mattorna. Mitt i allt jobb fick han dessutom tag på en 302-motor som han funderar på att montera så småningom.

– Ja, och sen blir det kanske skivbromsar också, menar Henrik som tycker att man i och för sig kan anpassa sig i att inte ha någon styrservo, men att bättre bromsar skulle vara ett stort plus. 

De sista momenten blev bland annat att montera Bullet-sidospeglar och en stereo i bilen där högtalarna har monterats så osynligt som möjligt. Som kronan på verket skulle bilen så klart få ett namn. Varför inte Fasterback? För att notera att den är mer än en vanlig Fastback. 

Henriks nu 81-årige far har även åkt med några gånger. Det är vid de tillfällena, när Henrik ser hur det glimmar till i pappas ögon, som han minns stunderna när han var liten och de tillsammans satt och tittade i bilbroschyrerna… och drömde.