För många kanske Lennart ”Zacke” Zackrisson från Hedemora är mest känd för sina makalösa originalrenoveringar, främst från Chryslerkoncernen.
Hans meritlista är lång, och när vi under vårt besök i april kikar in i ett av garagen slås vi av häpnad när vi plötsligt står framför en -58 New Yorker convertible, en -60 Windsor, och en -58 samt en -61 Imperial. Samtliga i fantastiskt skick.
Ni som förknippar namnet Zacke med något annat än originalrenoverade fullsizebilar har också rätt. För visst är det samma Zacke som för ett par år sedan byggde den Chryslerinspirerade rodden ”Kryptonite”. En glittrande grön farkost med bland annat -60 Chryslerbakända och med framlampor från en -61:a av samma märke. Ett bygge som genererat ännu fler pokaler på de redan överfyllda hyllorna i garaget.
När vi gjorde den artikeln avslöjade den produktive byggherren att han redan hade ett nytt projekt på gång. Och även denna gång så långt ifrån en originalrenovering man kan komma. Just det! Forden ni just nu har framför er. Ett custombygge i världsklass som Zacke knådat ihop på rekordtid.
-Jo, jag brukar väl spendera cirka tio månader i snitt på att renovera och bygga mina bilar, berättar han ödmjukt.
I samma veva blir jag påmind om att jag lovade Zacke att göra några lackförslag till Forden. Något jag inte hann med då bilen redan var lackerad innan jag hade dragit de första strecken i datorn…
Backar vi bandet dryg 60 år rullade denna tvåfärgade -57 Ford Fairlane 500 med automatlåda och 292 Y-blockare av från bandet och levererades till sin första och enda ägare fram till 2015, då Zacke en natt vid tretiden blev köpsugen och gjorde affär på den rostfria enägarbilen.
Innan bilen kommit hem hann Zacke planera bygget in i minsta detalj.
-Det skulle bli en fullcustom, som de byggdes i Amerika i slutet av -50 och i början av 60-talet. En stil som man även kunde se här hemma några år senare.
När bilen väl kom hem blev det en väldigt speciell start på projektet.
-Jag hade börjat lite med bakändan och inredningen när jag tog över bilen till en bilutställning i Lahti 2016. Där skulle bilen takchoppas inför publik av ingen mindre än legenden Gene Winfield.
När det så var dags att sätta kapen i första takstolpen var inte Zacke och Gene helt överens. Gene ville kapa tre tum, men Zacke ville kapa två. Efter medling blev det till slut 2,5.
Inför publikens jubel yrde metallspånen, och det var en mycket upprymd Gene som efter avslutat uppdrag erbjöd sig att komma över till Sverige och måla bilen när det var dags.
Med bilen tillbaka i garaget i Hedemora började resten av jobbet med alla karossmodifieringar, samt att renovera hela chassit. Här pratar vi inte om några penselrenoverade hjulhus. Nej, här pratar vi ramlyft med allt vad det innebär, samt självklart en renovering och uppdatering av både motor och låda.
Tittar man på karossen är det inte mycket som lämnats orört. Börjar vi framifrån ser vi att de enkla framlamporna ersatts av dubbla. Blinkerslamporna är försänkta -59 Cadillacstrutar, vi hittar en rörgrill samt rundade huvhörn. Att nämna allt som gjorts är näst intill omöjligt, men ställer man en original -57 Ford bredvid denna är det svårt att se att det är samma modell.
Blickar vi bakåt ser vi att fenornas originallinje inte känns bekant.
-När jag började med karossen tejpade jag upp och gjorde mallar för att hitta ett linjespel jag var nöjd med, och då bestämde jag mig för att höja fenorna två tum i bakkant för att sedan plana ut dem i framkant.
Spetsarna på fenorna har fått små ”öron”, något som går igen på bland annat kragarna kring avgasutsläppen och på framskärmarnas avslut. Man hittar även designen på instrumentbrädans mätarhus. Detaljer som skapar harmoni i helheten.
Den kraftigt modifierade bakändan har även den en rörgrill samt försänkta baklyktor. Värt att notera är hur karossvecket ovanför hjulhuset förlängts så att det nu fortsätter runt bakre hörnen.
På många andra kraftigt masserade fordon som denna brukar sällan lister, rutor och gummidetaljer hålla en 100 procentig nivå när man hårdgranskar detaljerna. Men här sticker Zackes Ford ut. När man slår igen dörrarna är det rena nybilskänslan, och tittar man på detaljarbetet kring ventilationsrutorna och allt jobb som är nedlagt kring de rostfria detaljerna blir man imponerad.
-Det var PEO’s Plåt som hjälpte till att tigsvetsa de rostfria listerna, samt ramarna för ventilationsrutorna som är i gjutzink, berättar Zacke.
När det var dags för rutorna gjorde Zacke och Anders Westlund först mallar som sedan skickades till Seeburgs Top & Parts Service som löste uppgiften.
Inredningen har heller inte lämnats orörd. Bland annat hittar man stolar och baksäte från en -64 års Ford Thunderbird och mellan framstolarna har Zacke tillverkat en snygg slimmad konsol som sträcker sig ända till baksätet.
Sen har vi det där men TV:n.
-En kustom från tiden måste ju ha TV… Det var Radio Ove som uppgraderade den gamla TV:n som nu har modernt inre som jag styr trådlöst. Konsolen den sitter i har jag byggt själv.
M&S Bilklädsel Skara har sytt upp den snygga inredningen med en del roliga detaljer. Bland annat har man ”snittat upp” sömmarna i hatthyllan ovanför högtalarna så tonerna kan flöda friktionsfritt. Plåtdetaljerna i inredningen har Sjöstrand Autolack målat i vit pearl.
När vi ändå är inne på området färg lämnar vi förarsätet och kliver ur bilen och låter ögonen vila på den specialblandade gul/guld/gröna kulören som TIPRO Lackprodukter vevat ihop.
-Det kom ju aldrig nåt lackförslag från dig, och Gene Winfield fick förhinder. Och så här blev det, säger Zacke och skrattar.
Om resultatet skulle blivit bättre om vi hade varit inblandade är jag tveksam över. Istället gick uppdraget till Pysse i Örebro som lackerade bilen.
När vi träffade Zacke för en månad sedan och gjorde den här artikeln var han nyss hemkommen från premiärvisningen av bilen på Bollnäs Motorrevy. Och det var kanske inte helt oväntat att pokalhyllan skulle fyllas på ytterligare när domarna och publiken fick säga sitt. Ett första pris i klassen Kustom och ytterligare ett första pris i People's Choice. Hatten av!
Avslutningsvis ställer vi förstås frågan hur framtidsplanerna kring bilen ser ut och om vi redan nu ska planera en ny resa till Hedemora om sisådär tio månader.
-Njae, jag har ju -32 roadstern som jag jobbar parallellt med, men först ska jag bli helt klar med den här. Det återstår lite justeringar på förgasarna och lite inredningsjobb i bagageluckan, sen lär det väl bli några barnsjukdomar som dyker upp. Sen… Jo, jag har ju lite plats kvar i garaget att fylla upp, säger Zacke och ser rätt nöjd ut.
Förra gången jag hälsade på och gjorde reportaget om Kryptonite-rodden ställde jag frågan till Zacke om han någon gång skulle toppa det bygget. Om han gjort det eller inte låter jag vara osagt. Men när denne man gör något så blir resultatet alltid utöver det vanliga. Vare sig det handlar om en originalrenovering, en galen hot rod eller som nu, denna klassiska kustom.
Vi väntar med spänning på nästa bygge!
Produkten har blivit tillagd i varukorgen